7 december

Känslan av en saknad, som aldrig tar slut.
En saknad som bara växer, slår rot i hjärtat, som klamrar sig fast.
En oro och funderan, som är bortom denna värld.
Är jag med dig i dina tankar? Tänker och känner du?
Saknaden tär så hårt, och tomheten efter dig gapar som ett stort osynlig hål.
Ett hål ingen kan se, och som ingen kan känna, förutom jag.
Sitter fast i denna kvicksand, som du genom att inte stanna skapade åt mig.

Ibland förbannar jag dig, ibland skriker jag åt dig, fast du inte hör.
Ibland gråter jag för att du övergett mig, och ibland för att min kärlek inte räckte till.
Ibland ångrar jag allt som aldrig sades, men även det som sades.
Ibland vill jag bara ändra på allt, förutom den dagen jag träffade dig.
Ibland är inget som jag vill, och allt är så fel.
Men alltid, hela tiden. så saknar jag dig. och jag älskar dig.

jag längtar efter de dagar jag hade, då jag somnade vid din sida.
De nätter då jag låg vaken och lyssnade på dina andetag.
Och tänkte de saker jag aldrig vågade säga.

Jag saknar dig.

6 december

är alldels nyss hemkommen från en konstert med Lars. Winnerbäck då för dem som inte hänger med. helt underbart!

började dagen hos Carin med förmys, mat, vin och massa lars ur högtalarna. Sedan tog vi taxi ner till sporthallen. Och när Lars drog igång, vilken dröm! helt fantastiskt är den karln. jag har otroligt svårt att beskriva hur mkt hans musik faktiskt betyder, och att han är en sådan underbar person i sig. En person som aldrig någonsin önskat att bli känd, men tack vare sin talang inte hade så mycket att välja på.
Konsterten flöt på inte helt utan tårar. Under brustna hjärtans höst kunde jag inte hålla mig, Carin den sötan stod och höll om mig och alla ord påminde mig om Andreas, då rann tårarna. Men en helt fantastisk konstert. har sjukt ont i fötterna just nu, men skulle göra om det hur många ggr som helst. värt precis allt i världen. tack mamma och pappa för biljetten! 2½ timme Lars tackar man verkligen aldrig nej till!

måste nog snart gå och lägga mig, ska upp och träffa kuratorn imorn. usch. alltid lika jobbigt att gå dit. funderar om jag ska ta en tur på stan efter och leta mig några julklappar. dels för att slippa åka hem och tänka på allt som det har pratats om / känna ångest över att behöva packa upp. och dels för att jag inte har handlat så många julklappar än. vi får se hur det blir.

men än en gång, Lars var nog årets höjdpunkt. och tack tjejer för en helt fantastiskt kväll. jag behövde verkligen det här. Tack! :*

4 december

nu sitter jag här igen. skaffade mig internet illa kvickt. har inte så mkt annat att göra.

vet inte riktigt vad jag ska säga heller. är mest bara trött och sliten. flytten tog musten ur mig. höll på från 9 på morgonen till 20 på kvällen. och med min rygg så var det inte så bra. så är trött i kroppen efter det. har inte sovit så bra heller. tar lite tid att sova in sig på ett nytt ställe. men annars känns det väl bra. har för lite ork för att orka packa upp ordentligt. mesta i köket är uppackat, men annars så är det inte så mkt.

bäbisarna verkar ha tagit flytten väldigt bra, de är sig själva och så. är lite nya ljud de är lite skvättiga över, men när de har vant sig vid dem är det nog inga problem.

tänkte mest bara visa att jag lever!

30 november

Usch, ingen bra dag.
mamma kommer väl snart. ska putsa lite fönster med mig, samtidigt som jag ska försöka hinna med att tvätta allt som behöver tvättas så jag slipper ha med mig massa smutstvätt.

kommer bli en lång och slitsam dag imorgon. då går flyttlasset. dags att leta fram ryggbältet tror jag. kommer ha riktigt ont i ryggen när vi är klara imorn.

har ingen större lust att skriva ngt heller. men ni vet att jag lever iaf.

26 november

Så gott som allt är packat nu. det står kartoner överallt, har bara det allra nödvändigaste opackat, och kläder och sånt.
imorn får jag förhoppningsvis nycklarna, om jag anser att lägenheten är bra städad så får jag dem. och på tisdag går flyttlasset.

I helgen ska vi köpa min soffa som jag så gärna vill ha, blir några riktigt dyra månader detta. usch.

Var på ett boende idag och pratade lite med chefen där, och blev visad runt. förhoppningsvis blir det en inskolning där inom kort = chans till mer jobb. vilket är mycket bra. Har fått lite jobb för nästa månad. december är en bra månad, mkt chanser till storhelgstillägg. så jobbar natten mot julafton och nyårsafton jobbar jag kvällen, sedan dagen på nyårsdan. nästan dubbelt betald de dagarna så det tackar och bockar jag för. ville vara ledig på julaftonskvällen, stor hjerpejul i holm iår. och det blev jag ju, hoppas fortfarande på ngt mer jobb under julhelgen, men annars blir det nog bra som det är. och nyår är enligt mig inget att fira.

men något jag inte ser fram emot är januari. usch. jag ser inte fram emot vår 1-årsdag. och jag ser inte fram emot hur jag kommer må den dagen.

nej. nu värker fötterna. liggläge i soffan ropar.

22 november

Den där kvällen, då jag insåg att han var borta.
Den där kvällen, då polisen bröt upp hans dörr.
Den där kvällen, som för alltid ändrade mitt liv.
Den där kvällen, jag har aldrig varit så rädd.

Den kvällen, den spelas upp i mitt huvud, hela tiden.
Den kvällen, den vill inte sluta jaga mig.

Smärtan jag bär på, jag kan inte beskriva den. inte för någon.
jag tror inte att någon kan förstå hur stor den är. Hur stor del han var i mitt liv.
Jag skulle göra vadsomhelst, för att slippa smärtan, bara för en stund.

21 november

I have to block out thoughts of you, so I don't lose my head 
They crawl in like a cockroach leaving babies in my bed
Dropping little reels of tape to remind me that I'm alone
Playing movies in my head that make a porno feel like home
There's a burning in my pride, a nervous bleeding in my brain
An ounce of peace is all I want for you, Will you never call again?

blue october - hate me

20 november

ingenting är som det borde vara.

det är meningen att du ska finnas här, låta mig gråta i din famn. Lyssna när jag pratar, hålla om mig när jag inte kan sova, se till att jag äter mat. Det är meningen att du ska finnas här för mig, ta hand om mig och se till att jag kommer igenom det svåraste jag någonsin gjort. Men du är inte här. jag har ingen aning om vart du är.

Jag gråter själv, dividerar tankar med mig själv tills huvudet värker. Jag ligger ensam om nätterna. Det är meningen att du ska vara här, den som kan förstå mig. det är bara inte meningen att det ska vara såhär.

15 november

Har haft en ganska jobbig period just nu. så har överhuvudtaget inte orkat med ens tanken på att skriva blogg. Hatar när allt slår tillbaka på en.

det har varit så mkt med allt, all saknad och all panik kom tillbaka, gav mig en käftsmäll.
snön kom, går inte ens att förklara ångesten den gav. Flyttstress. har först idag börjat packa överhuvudtaget, och det är två veckor till flytt. så mkt tankar och funderingar iochmed flytten. kommer jag att trivas? Kommer jag att känna mig hemma? Kommer allt bli så som jag vill att det ska bli?

är mkt jag måste köpa också, vilket ger mit oro över pengar. mer oro än jag vanligtvis har. jag måste köpa en ny soffa, och en garderob. men vill även ha en ny teve. en ny dator skulle jag behöva också. den jag har blir äldre och äldre och sämre och sämre.

ska till kuratorn imorn. är inte överdrivet sugen på det. men det är jag väl aldrig. att gå hos en kurator är otroligt jobbigt. men jag vet att det är välbehövligt. men det tar på krafterna rejält. Ska därefter hem till holm. pappa fyller år så ville hem och fira honom en sväng.

Jag önskar att jag på ett bättre sätt skulle kunna förklara hur jag egentligen mår. just nu känns det ungefär som att en stor sten trycker ner mig. hela tiden. och jag kämpar och kämpar för att få bort den. men jag blir så trött, orkar inget. vill bara ge upp och låta den krossa mig. Men människan är funtad så att den ger inte upp. hur lite ork jag än har så försöker jag få bort den där stenen, hur meningslöst det än känns...

8 november

In my head there are waves like thunder, I'm not drowning. I'm just going under.

7 november

Det tar så jävla hårt. När man tror att man har börjat bearbeta saker.
Så slår det tillbaka på en så jävla hårt när man inser att man inte bearbetat något. bara skjutit undan det.
Och när man väl börjar känna, då gör det ondare än någonsin.

5 november

Idag kom den. när jag klev upp imorse var det snö ute. det högg till i hjärtat på mig. har verkligen fasat för det här. Nu blir det så gott som omöjligt att hitta dig. Du är gömd. Det förbannade vintertäcket har gömt dig.
jag hatar snön, har jag alltid gjort. Men iår. jag ville inte finnas när jag såg det vita på backen...

Är inget som är roligt nuförtiden. Jag ser inte ens fram emot att jobba längre, det som i så många månader har varit min flykt, från alla tankar och allt skit som är. Men det finns ingen glädje i att jobba heller.

Vill mest bara gå hemma, i tofflorna och mjukiskläderna och göra ingenting hela dagarna. Går ner mig rejält.
Samtidigt vill jag inte vara hemma. Den här lägenheten är inte hemma utan Anna. Så är det bara. och jag saknar henne. Det är ett stort steg att gå från att ses varje dag, att ha en vardag tillsammans. till att det går flera dagar utan att man ses, och när både jobbar hinner man knappt prata med varann. det suger så mkt ska ni veta. är så jävla jobbigt.

och packa behöver jag göra. men när? När ska man hitta orken till att göra det när man inte ens vill kliva upp på morgonen?

Jag vet liksom inte ens vad det är för dag i veckan. är så dagvild så att det inte är klokt.
Jag är så trött på att trampa i kvicksand. Så trött på att aldrig må bra, men heller aldrig dåligt. Jag står som i ett stort vakuum och bara balanserar. För jag orkar inte må dåligt, samtidigt som jag inte har orken att kämpa för att jag ska må bra. Så jag känner ingenting. Mår inget speciellt. Jag orkar bara inte. lättare att vara håglös. smeta på det där leendet de få ggr per dag det behövs. allt för att slippa höra frågan: Hur mår du? Lättare att slå på ett leende så får de tro att det är bra då. för jag orkar helt enkelt inte.

3 november

Usch. jag hatar att göra av med pengar. det ger mig en sån otrolig ångest.
Köpte en ny dammsugare idag. efter en smäll i golvet så ville den gamla inte vara med något mer. lika bra tänkte jag, eftersom det inte fanns några påsar som passade till den gamla.
Så ringde min kära fader och frågade om han ville skjutsa mig så jag kunde köpa en ny. Vips så är 600 spänn borta. maskinen var på rea, vilket var tur. Men jag hatar att göra av med pengar på sånt här. för det är sånt man egentligen inte behöver. eller klart man behöver det. men det finns så mkt bättre saker som pengarna hade kunnat gå till. en ny soffa tex. vilket jag är i stort behov av. skulle kunna åka och köpa en på en gång. men det är så mkt pengar jag lägger ut att jag skulle ha en sån hemsk ångest.

pappa hade tänkt vaccinera sig idag också. fine tänkte jag och följde med. har egentligen inte tänkt ta den där sprutan överhuvudtaget. men så mkt skada kan det väl inte göra. så vi åkte till travbanan. väl där blev pappa såklart nekad eftersom han är äggallergiker. Det dumma är att han är i en riskzon, så egentligen så behövde han den väl mer än andra. jag är egentligen inte i ngn riskzon, men jobbar ju inom vården. är väl mest därför jag tar den så.
alla säger att de får så ont i armen. jag sitter och väntar på smärtan, vill att den ska komma så jag inte är konstig på ngt sätt. är lite öm precis där de stack, annars inget.


Har känt de senaste dagarna, en slags håglöshet. jag ser ingen glädje eller mening i något. orkar liksom inte hitta den meningen. orkar inte ta det där steget, nästa steg. och jag gråter inte, skulle så gärna gråta. men klarar inte av att ta steget att släppa ut det. jag vill ta steget, men ändå står jag och trampar. som att trampa i kvicksand. kämpar jag för mkt så dras jag bara ner ännu mer. ju mer stilla jag är, ju mer håglös jag är. desto stadigare är jag.

bara en stor soppa alltehopa. är så trött på det här.

2 november

Äntligen är det en ny månad. vill bara att de närmsta månaderna ska försvinna. vill inte ha vinter och kallt och äckligt.
Har precis kommit hem från blodcentralen, var och gav plasma. gick väl bra. antar jag.

jag känner verkligen att jag inte kan komma med något nytt här. det är samma känslor, samma tomhet, samma saknad, samma allting. allting är samma och jag vill bara ha en förändring. bättre eller sämre, jag vill bara inte känna såhär just nu.

jag saknar dig så mkt.

30 oktober.

usch, mår inget bra idag. Kan inte sätta fingret på vad det är, men känner mig alldeles konstig i kroppen.
har jobbat 7-13 precis. laddar upp nu för att åka på ett annat ställe och jobba 16-21. det är helt galet vad man måste göra för att få ihop en hyffsad lön.

annars är jag trött. är så mkt tankar och känslor hela tiden så det kör slut på mig! måste börja flyttpacka också, vilket jag inte alls har ngn lust med. är nog det tråkigaste som finns, och sen att bo i alla kartonger. nej jag tycker det är riktigt hemskt.

ska nog lägga mig och vila en liten stund, känner att min kropp behöver det om jag ska orka igenom en kväll också... :/

29 oktober

För dem som inte vet.
Jag fick lägenheten! en stor sten släppte från hjärtat.
och jag skrev på kontraktet idag. så den första december är det flytt.

är otroligt mkt tankar iochmed flytten. jag släpper mkt minnen från den här lägenheten.
Det var i den här lägenheten vi kysstes första gången, första gången vi sov med varandra, första gången vi skrattade tillsammans, och grät tillsammans. finns mkt minnen, som jag på ngt sätt känns som att jag lämnar.
och jag är otroligt ledsen över att du inte kan skapa nya minnen med mig, i min nya lägenhet.

och alla sjuka jävla minnen med anna. som då vi tyckte det var så tråkigt att man bara äter frukost på morgonen, så vi åt det på kvällen ist? eller som när vi fick sova i bäddsoffan för att det inte gick att sova ngnannanstan för vi levde i ett ommålningskaos. eller då vi köpt spegeln, men kom på att vi inte har ngt vattenpass, så vi började helt enkelt bygga spegeln nere vid listen! haha. jag kommer sakna allt sånt.

men jag hoppas, att när jag väl flyttat och börjat få ngn ordning, att det kommer kännas som ngn form av omstart.
jag är åtminstone glad över att veta vart jag ska ta vägen.

26 oktober

Jag tyckte om lägenheten. Jag tackade ja.
nu hoppas jag att varenda kotte därute håller tummarna att de ringer på onsdag och säger att den är min. håll dem stenhårt!

är trött och sliten just nu, en huvudvärk som heter duga och ingen som helst ork till det här. börjar jobba 6.45 imorgon så jag ska ta och bara slappa nu och sen försöka komma isäng i tid.

22 oktober.

Åh. vad ska man säga.
älskade, fina, underbara du.
http://kannak.blogg.se

Jag vet inte om jag kan sätta ord på det bättre än du.
jag älskar dig gosrumpa. kommer jag alltid att göra.

jag hatar verkligen att jag inte får bo med dig något mer, det gör jag. jag älskar att bo med dig.
du är det bästa jag har och det kommer du alltid att vara no matter what.
vet inte om jag kan förklara det så jävla mkt bättre än så.

och det ljusnade upp lite idag. en liten klump i magen försvann. ska på lägenhetsvisning på måndag. en tvåa i skönsmon. jag tycker om skönsmon. det är lugnt och skönt och lagomt nära till allt. jag kommer ha petra väldigt nära. och bosätter sig anna i bredsand så kommer jag ha nära till henne också i vilket fall.
jag håller alla tummar och tår för att jag tycker om lägenheten, och isof att jag också får den. håll tummarna!


panna malte <3

20 oktober

jag är stressad och jävlig.
känns som om jag har hundra bollar i luften samtidigt, och tappar jag bara en enda så spricker allt.
För en annan skulle allt detta säkert vara en fis i rymden. men för mig är det så otroligt stort att jag vet inte vilket ben jag ska stå på.

och hallmöblerna har vi sålt. har ännu inte skruvat upp den gamla hatthyllan, så har ingenstans att ha jackorna. Det ekar nästan. och badrummet ekar, annas rum ekar. det är fan inget roligt. ska stänga in mig på mitt rum de närmsta tre månaderna.

har ingen lust alls. jag ska bo i en koja gjord av banankartoner.

sover riktigt dåligt nu igen, sämre än vanligt. är trött och disträ, glömmer ord och glömmer vad jag ska göra.
suck. nästan så jag längtar till kuratorn. men ska inte dit förns på måndag. men ska bli jävligt skönt att ha ett annat problem att prata om.

nä usch. är för trött för det här.

19 oktober

The world ain't all sunshine and rainbows.
It's a very mean and nasty place, and it don't care how tough you are.
It will beat you to your knees and leave you there permanently if you let it.
You, me or nobody is gonna hit as hard as life.
But it ain't about how hard you hit.
It's about how hard you can get hit and keep movin forward.
How much you can take and keep moving forward.
That's how winning is done.

Tidigare inlägg Nyare inlägg