4juli
Dagarna kan inte gå fort nog. känns som om det är så långt tills jag får träffa honom igen...
Känner bara mer och mer. och blir så glad av omgivningen glädjs med mig. var orolig ett tag att de tyckte att det var för tidigt för mig. men antagligen var det bara mina egna tankar som spökade. mina egna farhågor.
Men det är längesen jag log så mycket som jag har gjort de senaste veckorna. Och jag försöker inbillia mig, och börjar faktiskt tro på det, Att Andreas skulle verkligen glädjas för mig. jag vet att han alltid har velat mitt bästa, och det här är ett stort steg. Jag mår väldigt bra när jag är med Daniel, han får mig att känna mig uppskattad, och han får mig att le och må bra. kan jag begära mer?
Sen att det tas med babysteps. det är bara viktigt för mig. jag måste fortfarande få känna efter i varje steg, känna hur jag mår, och hur jag ska reagera på saker och ting.
har fortfarande mycket känslor. men just nu känns det väldigt rätt. och så länge det känns rätt kommer jag bara försöka njuta allt jag kan, och tillåta mig själv att njuta av det.
För han är så fin mot mig, längesen någon var så fin mot mig, sa så många fina saker och fick mig generad. det var riktigt längesen. antagligen för att jag inte brytt mig i vad andra har sagt tidigare. men den här pojken. hans ord går rakt in i hjärtat på ,mig. försöker ta till mig allt.
Njut, njut njut! Ta till vara och sug åt dig alla vackra ord! Det här är ett stort steg och jag är så stolt!!
Daniel är en jättefin person och du förtjänar att le varenda sekund, varenda dag!
Du ser lycklig ut Tina, ta tillvara på det!
Jag försöker njuta, hela tiden. njuta, sakna och längta just nu :P
Ja, han är verkligen fin. och han förstår inte hur glad han får mig. vet inte riktigt hur jag ska förkalra det för honom heller eftersom han inte riktigt vet hur långt nere jag har varit. är egentligen bara ni runtomkring mig som ser skillnaden. svårt att förklara det för honom tyvärr, fast han borde få veta.
älskar dig syster!
Vad glad jag blir av att läsa att du börjar ta steg uppåt!
Jag tror oxå Andreas velat detta, kanske han satt på ett moln och såg till att era vägar möttes :)
Allt detta med Andreas lamslog mig.
Jag började ta till vara på tiden med de jag Älskar och håller av, man vet aldrig när den tar slut.
Du har fått mig att skratta och gråta.
Och jag önskar sååå att du en dag ska få svar på vad som hänt, bara för att kunna bearbeta, kanske ha en plats att gå till.
Du skriver väldigt bra.
vet inte om andreas har ett finger med i spelet. men jag hoppas att han gläds med mig, vart han nu än är..
ja, nu vet jag inte om det kommer låta konstigt. men om du lärde dig att ta tillvara på tiden kan du tänka dig hur lite jag tar för givet numera. uppskattar minsta lilla och suger åt mig allt. skulle aldrig falla mig in att ta en sekund för givet med de jag håller av.
Jag kommer alltid att undra, tills den dagen jag har svart på vitt. Men det är lättare att tänka och fundera på det nu, och jag kan tänka på honom och lé istället för att gråta. :)
Tack för komplimangen, alltid använt skrift till att få ur mig saker och ting. Vad hade du för koppling till andreas förresten?
kram
Hej igen!
Jag hade ingen som helst koppling till han..
Snubblade in här via Anna Kaltes blogg, jag gick i både skola och dagis med henne..
Jag tror att det är bra att få "vakna upp", absolut INTE som du behövt gjort, men ändå få bli påmind om att livet kan förändras radikalt på bara några minuter, om ens de..
Insåg att ordet lamslog, kanske var lite fel i förgående inlägg med tanke på att jag inte kände han alls..
Men det påverkade mig väldigt mkt, det var lixom närmare än man trodde..
Hej Tina!
jag har följt din blogg länge och gråtit många tårar med dej...har inte skrivit ngt tidigare, men kände bara att jag nu ville det. Så himla glad för din skull. Säger som systra din...NJUT!
Många kramar Sara