2 juli.
har mycket blandade känslor just nu.
en pojke som för många år sedan tog upp inlägg efter inlägg i den här bloggen, han kom upp till mig. han lyckades ta mig med storm. trots att jag inte alls trodde att jag var redo för några känslor så lyckades han. han tog sig igenom skyddsmuren. och jag är så glad att han gjorde det. och jag är glad att han accepterar hur jag skullle kunna vara. Han accepterar att jag vill skynda långsamt, att jag kan bli rädd och osäker. just på grund utav allt som har varit.
synd bara att han är så långt bort. saknar och längtar efter honom.
ville bara ge er några riktigt glädjande nyheter. något som jag inte trodde skulle komma på länge till. men det behövdes nog bara rätt person.
jag är nog en smula kär. udnerbart är det. <3
Ögona tåras när jag läser inlägget, benen blir knottrig. Du är såååååå värd att få må bra och känna lycka o rus igen. Jag visste du skulle klara det. Jag visste det hela tiden. Du är superstark och jag är så grymt stolt över dig. Njut nu av varje minut. Massa pussar o kramar från mig....
Jag är långt ifrån klar. all osäkerhet och mkt rädsla finns fortfarande. men han accepterar att det är så, och just därför vågar jag nog ha känslor för honom :)
Du ska veta att du har haft stor del i det hela, du har alltid stått på min sida, uppmuntrat och stärkt mig. har nog haft svårt att förstå hur mkt många har gjort. men du har gjort mkt. tack min vän!
pussochkram
Åhhhhh, jag älskar vad jag läser! Lyyycka till, du är värd alltihopa! Många många kramar till dig!!!