Usch vilken dag... tagit på krafterna rejält.
sov väldigt dåligt natten som var. vaknade hela jäkla tiden, nervös, orolig. tio i åtta vaknade jag med en sådan magvärk att det var omöjligt att ligga kvar. så då klev jag upp. en timme tidigare än jag hade planerat. gick runt i lägenheten och grämde mig.

Kom tillslut till kuratorn. och nog fan var det jobbigt. berättade för henne vilken dag det var, att det är ett datum jag helst inte vill kliva upp ur sängen... Hon tyckte det var starkt av mig att jag faktiskt gjorde det ändå.
Och vi pratar mycket om hur mina tankar, känslor och mitt beteende hänger ihop, som en cirkel, kanske ond i det här fallet. och att jag måste försöka möta mina känslor.
Berättade också för henne om min rädsla för mina egna känslor, att jag är livrädd för att känna efter längst inne, för det jag känner längst inne, det kommer bryta ner mig. och jag är rädd för vad som skulle hända om jag inte skulle orka upp efter det.

Vi pratade om så mycket, så det bara snurrar i skallen på en. många näsdukar går det visst åt på våra möten. Men det känns som att hon tycker det är helt okej att jag gråter när jag träffar henne. Och hon tyckte det var helt okej att jag har mina dagar när jag inte kliver upp ur sängen. För hon tyckte att jag ändå hade en stark drivkraft i mig. För jag vill ju må bra, jag vill verkligen må bra. jag vet bara inte hur jag ska ta mig dit, eller när eller ingenting. men jag vet att jag vill.
vilket hon tyckte var viktigast just i detta läge.

energin är borta för idag. så det blir inte många knop gjorda ikväll inte.