23 juni

Idag söker de igen.
Jag har bävat inför den här dagen. Och det har märkts. Gått med magvärk hela dagen.
än har jag inte hört något. Och jag vet verkligen inte om jag ska se det som bra eller dåligt?
Jag vill inget hellre än att de hittar honom, samtidigt är det det sista jag vill.
Jag vill inte veta vad det kan tänkas vara de hittar.

Tänk er att känna känslorna att vilja och inte vilja. Samtidigt, med en otrolig styrka.
Det rycker och sliter i hela mitt inre. Jag vet inte hur länge jag orkar med det här längre.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: