Än en gång. än en gång måste jag göra något som skulle vara så stort för dig och mig. och jag gör det utan dig.

Marsvinen flyttade idag, inte härifrån. utan bara till större.
Var och köpte en begagnad bokhylla. som med hjälp utav pappa förvandlades till en så otroligt fin, och otroligt stor bur. mina små damer bor nu väldigt stort. och det är de otroligt nöjda över. jag bara satt och kolla på dem när de utforskade sitt nya hem. och jag tyckte att du skulle vara med. du skulle verkligen ha varit där med mig. du skulle sett vad glada de blev. du skulle blivit glad.

självklart fick pojkarna större också. de fick ta över flickornas gamla bur. men eftersom pojkarna bara är 2 är den alldeles tillräckligt för dem. men lite dåligt samvete har jag att de inte också fick sådär otroligt stort som flickorna. Men det kanske löser sig sedan. Nu har ingen av dem för små burar iaf, vilket båda hade innan.

Men älskling. jag vet inte vad jag ska ta mig till.
och snart måste jag tömma din lägenhet. eller ingen tvingar mig väl att vara där. Men jag måste, jag måste ta med saker som betydde mkt för dig.
din sonicjacka måste jag ta. det är din allra dyrbarase ägodel, som du alltid säger om den. så den måste jag ta om hand, så den inte hamnar i fel händer. och tamagotchis. jag kan inte ta alla. men de är en del av dig, så jag kan inte bara låta dem rinna bort ur dina och mina händer. och dina spel. alla dina spel.
allt sånt där som är så viktigt för dig. ska jag bara låta det hamna i en kartong någonstans?
det har jag inte hjärta till.
åh jag vet inte vad jag ska göra.
och jag saknar dig så det gör ont i mig.

kom hem.