14 augusti
Det är den 14.onde idag. det datumet jag verkligen inte tycker om.
Det värsta med allt är att jag tror jag börjar vänja mig vid att må såhär dåligt. det är en del av min vardag att inte må bra. det är en riktigt hemsk känsla.
Och jag vet inte ens hur jag skulle reagera om han skulle komma tillbaka.
Det finns inget jag hoppas på så mycket som det. varje morgon, varje kväll, hela dagarna. Jag hoppas hela tiden.
Men hur skulle jag reagera?
skulle jag bli arg? Ge honom en käftsmäll?
Börja tokgråta?
känna lättnad?
Jag säger hela tiden att jag inte orkar det här. och det gör jag inte. jag kliver upp, gör det jag ska, går och lägger mig. Jag lever inte. jag skulle inte orka leva det liv jag levde innan. jag orkar inte.
Jag orkar inte längre vara jag. och såren jag bär på, jag vet inte hur jag ska få dem att läka.
Det värsta med allt är att jag tror jag börjar vänja mig vid att må såhär dåligt. det är en del av min vardag att inte må bra. det är en riktigt hemsk känsla.
Och jag vet inte ens hur jag skulle reagera om han skulle komma tillbaka.
Det finns inget jag hoppas på så mycket som det. varje morgon, varje kväll, hela dagarna. Jag hoppas hela tiden.
Men hur skulle jag reagera?
skulle jag bli arg? Ge honom en käftsmäll?
Börja tokgråta?
känna lättnad?
Jag säger hela tiden att jag inte orkar det här. och det gör jag inte. jag kliver upp, gör det jag ska, går och lägger mig. Jag lever inte. jag skulle inte orka leva det liv jag levde innan. jag orkar inte.
Jag orkar inte längre vara jag. och såren jag bär på, jag vet inte hur jag ska få dem att läka.
Postat av: Gissan
Det fina och det bra, som kommer ur detta, det kommer du att orka se och orka uppskatta på ett annat sätt när du kan se tillbaka på detta tragiska. Bara ta åt dig av allt det positiva (det som kan tänkas glimta fram mellan varven) nu och lägg det någonstans i nån ficka inom dig. Ladda ner det i din hårddisk oc ta fram det när du som allra bäst behöver det, när du KAN använda det. Jag finns här närhelst DU vill och jag kan tänka mig att många fler gör det också.
Gråt om det känns så... Men glöm inte att du också får skratta om det känns så...
Kram Tina...
Jag tänker ofta på dig, hoppas du känner det.
Gissan