.
Allting bara rusar förbi mig, så fort.
även om jag egentligen har all tid i världen så känns det som att jag inte har tid med någonting alls. det är så mycket nu. Det är de sista månaderna i skolan. Och vad ska jag ta mig till sedan? hoppas att jag klarar mig ekonomiskt medans jag pluggar upp de ämnen jag behöver för att kunna utbilda mig till sjuksyrra. för det känns som att jag har bestämt mig. äntligen.
Det är verkligen skönt att ha en liten bild av vad jag vill göra med mitt liv. Jag vägrar sitta på ett kontor framför en dator 8-17 varje vardag. Det är inget jag vill spendera mitt liv till. Jag vill träffa människor, hjälpa människor. (för jag kan uppenbarligen inte hjälpa mig själv) Så det känns verkligen skönt att ha ngn liten hum om vad jag vill göra med mitt liv. men än känns det långt bort.
skickade iaf ett mejl till komvux för att få reda på lite mer information. så ska jag bli klar med de ämnena. sedan blir det till att plugga, men inte i sundsvall. det finns inget som håller mig kvar längre känns det som. De närmsta såklart, men de kommer ändå finnas kvar även om jag är 10, 20 eller 100 mil härifrån. det vet jag. och utöver det finns det inget i den här staden som jag inte kommer klara mig utan. somrarna kanske. sommar i sundsvall är underbart, vissa dagar. men vi får helt enkelt se hur det blir med den saken. Jag orkar inte tänka på det mer, framtiden. vuxenlivet. usch och fy. jag känner mig inte redo att ta studenten än. jag är inte redo att ta det steget. hur mycket jag än vill ta det känner jag mig inte redo. men jag blir väl, förhoppningsvis, så småningom.
Det är tur man har musiken en sån här ensam kväll. särskilt lars. han finns alltid där.
ikväll spelas Tidvis extra mycket. fantastisk låt.
tid har förlöpt
dagar har gått
månen har vandrat sin väg
genom vitt och svart och grått
jag har saknat ditt skratt
jag har saknat ditt hår
jag har saknat att ringa ibland
och berätta om hur det går
det har tidvis gått bra
tidvis har skakandet lagt sig
ibland har jag vaknat på morgon
och gjort det jag ska
men jag har saknat din hand
har saknat din röst
ensamma dar har jag saknat ditt huvud
mot mitt bröst
det har tidvis gått bra
tidvis har skakandet lagt sig
ibland har jag vaknat på morgon
och gjort det jag ska
somliga dar
tar jag in vad jag hör
det går kvällar ibland när jag inte ens
undrar vad du gör
det är ibland som förut
ibland har jag känt att jag duger
jag har hämtat och samlat ihop
nog med kraft att gå ut
jag ser dig fortsätta
nu med varsamma kliv
jag ser dina drömmar
sakta lossna från mitt liv
det har tidvis gått bra
tidvis har skakandet lagt sig
ibland har jag vaknat på morgon
och gjort det jag ska
jag har saknat en vän
jag har varit på krogar och barer
det har hänt att jag ljugit och sagt
att jag måste gå hem
jag har saknat din röst
nu har du en ny
ännu okända nätter
ruvar i väntan på att gry
även om jag egentligen har all tid i världen så känns det som att jag inte har tid med någonting alls. det är så mycket nu. Det är de sista månaderna i skolan. Och vad ska jag ta mig till sedan? hoppas att jag klarar mig ekonomiskt medans jag pluggar upp de ämnen jag behöver för att kunna utbilda mig till sjuksyrra. för det känns som att jag har bestämt mig. äntligen.
Det är verkligen skönt att ha en liten bild av vad jag vill göra med mitt liv. Jag vägrar sitta på ett kontor framför en dator 8-17 varje vardag. Det är inget jag vill spendera mitt liv till. Jag vill träffa människor, hjälpa människor. (för jag kan uppenbarligen inte hjälpa mig själv) Så det känns verkligen skönt att ha ngn liten hum om vad jag vill göra med mitt liv. men än känns det långt bort.
skickade iaf ett mejl till komvux för att få reda på lite mer information. så ska jag bli klar med de ämnena. sedan blir det till att plugga, men inte i sundsvall. det finns inget som håller mig kvar längre känns det som. De närmsta såklart, men de kommer ändå finnas kvar även om jag är 10, 20 eller 100 mil härifrån. det vet jag. och utöver det finns det inget i den här staden som jag inte kommer klara mig utan. somrarna kanske. sommar i sundsvall är underbart, vissa dagar. men vi får helt enkelt se hur det blir med den saken. Jag orkar inte tänka på det mer, framtiden. vuxenlivet. usch och fy. jag känner mig inte redo att ta studenten än. jag är inte redo att ta det steget. hur mycket jag än vill ta det känner jag mig inte redo. men jag blir väl, förhoppningsvis, så småningom.
Det är tur man har musiken en sån här ensam kväll. särskilt lars. han finns alltid där.
ikväll spelas Tidvis extra mycket. fantastisk låt.
tid har förlöpt
dagar har gått
månen har vandrat sin väg
genom vitt och svart och grått
jag har saknat ditt skratt
jag har saknat ditt hår
jag har saknat att ringa ibland
och berätta om hur det går
det har tidvis gått bra
tidvis har skakandet lagt sig
ibland har jag vaknat på morgon
och gjort det jag ska
men jag har saknat din hand
har saknat din röst
ensamma dar har jag saknat ditt huvud
mot mitt bröst
det har tidvis gått bra
tidvis har skakandet lagt sig
ibland har jag vaknat på morgon
och gjort det jag ska
somliga dar
tar jag in vad jag hör
det går kvällar ibland när jag inte ens
undrar vad du gör
det är ibland som förut
ibland har jag känt att jag duger
jag har hämtat och samlat ihop
nog med kraft att gå ut
jag ser dig fortsätta
nu med varsamma kliv
jag ser dina drömmar
sakta lossna från mitt liv
det har tidvis gått bra
tidvis har skakandet lagt sig
ibland har jag vaknat på morgon
och gjort det jag ska
jag har saknat en vän
jag har varit på krogar och barer
det har hänt att jag ljugit och sagt
att jag måste gå hem
jag har saknat din röst
nu har du en ny
ännu okända nätter
ruvar i väntan på att gry