Har haft en så underbart skön helg :)

åkte till tranis igår morse med karro och hennes mamma och pappa, marita och lasse. Var så varmt och skönt och låg och bara stekte i solen i massa herrans timmar. Blev ngt dopp i havet också, mitt första dopp för iår faktiskt. för förra året också för den delen, haha! skönt var det iaf.
När vi lessnade på tranis så åkte vi hem till familjen Thunström i Ljustorp. Hur mysigt som helst! vi drack massa gott, satt ute i solen och åt underbart god mat. Satt ute nästan hela kvällen och bara pratade, skrattade och hade det mysigt. så otroligt go familj! sen när det blev lite kvällen så såg vi film, en spansk film som hette barnhemmet. var en helt okej film faktiskt.

Dagen idag började vi med frukost och sen ut i solen igen. där låg vi och stekte några timmar. sen go fika och grejer. Sen skulle vi ju bege oss hemmåt igen. plockade upp thias i timrå och sen skjutsade marita hem mig till haga. så här sitter jag röd som en kräfta :) Härligaste helgen på länge faktiskt!

jag älskar sommaren, så otroligt mkt. lite synd är det att man jobbar så jävulst mkt. kommer en till vecka nu, bara ledig en dag av 7. kuul. sista veckan på solhaga också :/ sen blir det lite ledigt mellan varven. ska jobba lite i liden, men mest bara några strödagar.

nej, funderar på att gå upp på affären och hitta ngt gott att äta idag / ikväll.

Jag har knappt tid med det här. att blogga alltså. eller snarare så har jag knappt lust med det. men sak samma. börjar jobba om 50 min. kväll med petra. kan bli skitroligt, eller snarare kommer bli skitroligt. kommer sakna solhaga. har bara två veckor kvar :( men sen bir det rutsgården i två veckor, så det blir fint.


Det har börjat och kännas bättre också. Vet inte om det bara var en fas, eller om det bara är jag som har vant mig. men vad spelar det för roll? det känns bra, och bra är alltid bra ju. Jag vill flytta. jag vill bo stort. men det är en önskedröm än så länge. kommer börja på komvux snart också appropå ingenting. och jag får knappt några pengar heller så vettetusan hur det här ska gå. men får väl leva på mindre än existensminimun. varför inte liksom? blää

nej, nu ska jag borsta tänderna. sen ska jag sitta ett tag till och inte göra ngt.
måste föresten köpa en datastol också, sitter i sängen nu för allt är trasig i mitt hem. kul

Jag kan inte ens tala i gåtor längre, rädd för att folk ska förstå. vilket en del av mig vill, medans en annan del av mig vill hålla det för mig själv och vänta på att det går över.
men ständigt ständigt. det snurrar, där långt uppe, i en liten del av hjärnan som går på högvarv. Det slutar aldrig, vilket jag inte vill. samtidigt som jag vill det mer än något annat.
Jag pallar inte.

skulle behöva en veckas isolering. inte ens gå utanför dörren. men hur ska jag då sköta jobbet? och tror inte jag skulle palla det. jag har blivit alldeles för social, jag är inte längre den där som kan sitta hemma och säga "jag orkar inte ikväll" enbart för att jag vill vara hemma själv med mina tankar. Jag umgås hellre med människor nu, så att min hjärna inte går på så riktigt så hårt.

Jag skulle behöva så mycket. allra helst en kram, en lång kram, en hård kram. en varm kram. en kram som betyder något. det vill jag ha. gärna nu. men det funkar inte riktigt så. den kommer när den kommer. och det vet jag om. men ändå. vill man så vill man.

nu ska jag lägga mig och sova. halv tio på kvällen. ska bli skönt. har förresten kortdag på jobbet imorn. sen är jag ledig fredag. ska bli riktigt skönt faktiskt. ska ta mig i kragen och städa här hemma. ser fan förjävligt ut.

Det är en tung kväll. en sån kväll då jag vet att tankarna kommer vinna över sömnen. en sån kväll som kommer göra det jävligt svårt att kliva upp till jobbet imorgon. En sån kväll som ingen vill ha, men som alla någon gång ibland har. De börjar bara komma lite för ofta för mig.
Hur gör man egentligen? Hur gör man för att rensa ur i sin egen hjärna? för att bestämma sig vad man egentligen tycker och tänker? Jag tror jag vet vad jag tycker. det känns ganska uppenbart. men hur bestämmer man sig för att våga? för att chansa? Jag orkar inte gå ner mig igen. Jag orkar inte ta mig igenom ngt sådant här igen. Det är en gång för mycket.

Jag skulle vilja gå ut och gå, samla mig och mina tankar så att vi börjar samarbeta. Men jag måste gå och lägga mig. Jag behöver sova. annars kommer jag inte upp imorn.

Jag längtar till på fredag, då fyller jag år. då ska det festas. jag tänker inte tänka den kvällen. Jag tänker bara njuta och ta tillvara på ögonblicket. vilket jag borde göra varje dag, och sagt att jag ska göra varje dag. men det är svårt. så svårt.

Nu ska jag och mina tankar lägga oss och bråka i sängen.

Gf har, precis som alltid, varit underbart. älskar stämningen, älskar festen. har lekt mig igenom gatufesten med karro som trogen vapendragare, sen har även thias, kicki och linda lekt på. Det har varit upp och ner som alla andra fester. men så underbart. Bästa måste ha varit när jag igårkväll verkligen inte ville gå hem själv, så ist för att gå 800 meter själv så valde jag att gå 2½ kilometer bara för att ha sällskap. och det tog säkert nästan 2 timmar för mig och karro att gå de kilometrarna. haha! kul hade vi iaf.

nu tänker jag bara slappa och ladda inför jobb imorn. ska upp 6, blä.

okej, jag må vara full, och jag må bara ha sovit 4 timmar det senaste dygnet
men ikväll gjore det ont, jävligt ont,
jag lovade mig att inte tillåtta sånt här komma in i min hjärna igen.
men jag tror jag är såld. iaf när jag är full. då är jag så såld.
och håkan fick mig att gråta ännu mer när han kom upp på scen.
jag började tänka på alla hans underbara texter.
och det gick rakt in i hjärtat. bara av att se honom.
jag älskar honom.
med dig däremot, har jag inte bestämt mig.
jag orkar inte ens tänka på att bestämma mig. för stora beslut.
för mkt ansvar,. min hjärna orkar inte med.

nu ska jag sova. sova i massa jävla timmar.
och förhoppningsvis vakna utan ångest.

tack ida. för att du läser mig som en öppen bok och för de värmande kramarna och orden. tack älskling. du är gulf värd.
och tack anna, för att du försöker få mig att våga, fast jag inte gör. utan dig går jag under, bara dig jag kan berätta mina innersta tankar. trots att jag är helt ensam i ett stort folkhav, kan bara ett sms från dig få mig att gråta för jag har en så bra kompis. alltid vi älskling. alltid. till graven. jag klarar mig inte utan dig.