tisdag, 30januari (igen)
nu har jag kommit hem från skolan, känns lite bättre att sitta och skriva här hemma än på skolan. lite mer privacy liksom :)
vet faktiskt inte riktigt vad jag ska ta upp.. Det är mycket som jag själv inte vet riktigt hur det ligger till med. Som känslor och humör. vissa dagar kan jag börjar gråta åt precis vad som helst, medans vissa leéndet vägrar försvinna. Tycker bäst om de sistnämnda faktiskt.
Jag tycker om hur mitt liv börjar te sig, har fått massa nya fina kontakter, som jag inte tänker släppa i första taget. Och jag gör ngt av mitt liv känns det som, vilket jag nog inte skulle göra om jag fortfarande vore tillsammans med markus. då skulle jag nog fortsätta glida runt och hoppas på det bästa jämt och ständigt.. Och det vill jag inte, jag vill ta tag i mitt liv och göra ngt bra utav det. Jag är liksom i mina bästa år, och de vill jag inte slänga bort på att må dåligt. Jag ska vara lycklig i bästa möjliga mån och ta vara på alla dagar och alla härliga stunder.
Skulle också vilja ta tillfället i akt och klaga lite på skolan.. är så jävla skolless. men om jag inte sköter den och närvaron tänker pappa tvinga mig att flytta hem i trean, så det är väl bara att pallra sig dit då.. vecka 5 nu, vecka 10 är det lov.. sedan 4 veckor till apu, borta på apu i 6 veckor + en vecka påsklov, sedan är det bara två veckor till sommarlov. det närmar sig, sakta men säkert kommer min underbara och älskade sommar.. om den bara kunde vara året ut.
en liten update om håret måste jag ge också! har färgat det svart, men lite rött i :) skönt med förändring, men blir så sur på att färg inte vill fastna i mitt hår.. efter dusch igår så försvann massa färg längst in i mot hårbottnen, så där har jag nästan min vanliga hårfär nu.. det är sånt jag då inte tycker om..
jag trodde att jag kunde begära mer utav dig, att iaf få höra sanningen, ist för att få reda på den på helt egen hand 1½ månad efteråt.
visst, slut är det väl hursomhelst, men jag trodde att jag förtjänade sanningen från dig, efter allt jag gjort. För jag känner det som att jag gjort mkt, har alltid försökt ställa upp, men du ville aldrig prata med mig, så då kan jag inte heller hjälpa dig. hoppas du tar tag i dig själv och får ordning på ditt liv, det är du skyldig dig själv.
vet faktiskt inte riktigt vad jag ska ta upp.. Det är mycket som jag själv inte vet riktigt hur det ligger till med. Som känslor och humör. vissa dagar kan jag börjar gråta åt precis vad som helst, medans vissa leéndet vägrar försvinna. Tycker bäst om de sistnämnda faktiskt.
Jag tycker om hur mitt liv börjar te sig, har fått massa nya fina kontakter, som jag inte tänker släppa i första taget. Och jag gör ngt av mitt liv känns det som, vilket jag nog inte skulle göra om jag fortfarande vore tillsammans med markus. då skulle jag nog fortsätta glida runt och hoppas på det bästa jämt och ständigt.. Och det vill jag inte, jag vill ta tag i mitt liv och göra ngt bra utav det. Jag är liksom i mina bästa år, och de vill jag inte slänga bort på att må dåligt. Jag ska vara lycklig i bästa möjliga mån och ta vara på alla dagar och alla härliga stunder.
Skulle också vilja ta tillfället i akt och klaga lite på skolan.. är så jävla skolless. men om jag inte sköter den och närvaron tänker pappa tvinga mig att flytta hem i trean, så det är väl bara att pallra sig dit då.. vecka 5 nu, vecka 10 är det lov.. sedan 4 veckor till apu, borta på apu i 6 veckor + en vecka påsklov, sedan är det bara två veckor till sommarlov. det närmar sig, sakta men säkert kommer min underbara och älskade sommar.. om den bara kunde vara året ut.
en liten update om håret måste jag ge också! har färgat det svart, men lite rött i :) skönt med förändring, men blir så sur på att färg inte vill fastna i mitt hår.. efter dusch igår så försvann massa färg längst in i mot hårbottnen, så där har jag nästan min vanliga hårfär nu.. det är sånt jag då inte tycker om..
jag trodde att jag kunde begära mer utav dig, att iaf få höra sanningen, ist för att få reda på den på helt egen hand 1½ månad efteråt.
visst, slut är det väl hursomhelst, men jag trodde att jag förtjänade sanningen från dig, efter allt jag gjort. För jag känner det som att jag gjort mkt, har alltid försökt ställa upp, men du ville aldrig prata med mig, så då kan jag inte heller hjälpa dig. hoppas du tar tag i dig själv och får ordning på ditt liv, det är du skyldig dig själv.