Oh hjälp. Jag tycker synd om mig själv?
För fan Tina skärp dig, du beter dig som som du är två och ngn har snott ditt godis.
väx upp och ta det som en man.

det har gått för lång tid helt enkelt, för lång tid utan ngn som helst utveckling.
borde ju ha förstått att det skulle bli såhär.
men det är jag som tar smällen.
du kan sitta där, så jävla fin och underbar som du är,
utan att känna saknaden och misslyckandet.
men jag, jag sitter här.
men en stor jävla saknad som trycker på mitt bröst.
känns som att jag har en stor jävla sten, nej ett stort jävla berg, på min bröstkorg.
det gör det svårt att andas.